Alusta är ett öppet stadsmonument som lyfter fram mångfald och vikten av fri diskussion. Konstnärsgruppen IC-98 har grundat monumentet på den plats där en byst och minnesplakett av Lenin avlägsnades år 2022. Avlägsnandet föregicks av en långvarig diskussion om monumentets plats och legitimitet, som pågick redan innan det restes år 1977.

Under kommande år kommer konstnärer att bjudas in eller väljas genom öppna ansökningar för att skapa tillfälliga verk, så kallade Alusta-upplagor. Dessa verk kan ses som förslag till monument – inlägg i samtalet om vad som har funnits, kunde finnas eller borde finnas på platsen.

Sockeln, som står tom större delen av året, är lika viktig som de växlande verken. Denna tomhet – alltså en plats full av möjligheter – är ett monument i sig: IC-98:s eget verk, en “nollupplaga” där innehållet är aktivt frånvarande. Den tomma sockeln och platsen öppnar ett gemensamt stadsrum som möjliggör värdediskussioner om monumentens betydelse, representation och historiens närvaro.

Ordet alusta syftar här konkret på den konstruktion som byggts för ett monument. Samtidigt antyder det grund, upprättande, början, preliminärt och initiering – något man samtalar utifrån, bygger på, reser och odlar – något som inte är färdigt utan innehåller potential till förändring. När Alusta står tom är den ett monument för möjligheter, förhoppningar, planer och alla de tankar som ännu inte formats men som kanske – eller kanske inte – får sin form.

Frågan uppstår oundvikligen: Vad fanns här tidigare? Och vad kan vi lära oss av den historien? Det borttagna monumentets närvaro skiljer Alusta från en av dess förebilder, The Fourth Plinth på Trafalgar Square i London.

Frågan om det borttagna verket och de föreslagna ersättningarna är komplex. Å ena sidan är Lenin – som person, fenomen, ideologi eller epok – inte nödvändigtvis central. Hans namn kunde lika gärna bytas ut mot demagog, diktator, slavhandlare, segraren av de besegrade, eller helt enkelt mannen på kullen. Å andra sidan borde vi, istället för att radera minnet, ständigt återvända till dessa gestalter och fundera över vad de betyder som varningar. När auktoritära krafter växer, när människor delas in i “vi” och “de”, när politiken förs med makt snarare än samtal – då borde vi tillsammans samlas kring historiens svåra gestalter och fråga: vill vi att detta ska återvända?

IC-98
Patrik Söderlund & Visa Suonpää